Växjö växlar upp träbyggandet

Växjö kommun har länge haft en ambitiös strategi i sin satsning på träbyggande. Nu ökar de ambitionsnivån ytterligare. 

Traditionellt träbaserat byggande är sedan generationer naturligt i Växjö. De har arbetat länge utifrån en strategi om att få in mer trä i byggandet, och år 2019 utsågs de till Årets Trästad. Nu växlar de upp arbetet, med det uttalade målet att bli ”Europas första moderna trästad”. 

– Huvudanledningen till att vi är inriktade på att bygga i trä är hållbarhet, eftersom trä är ett fossilfritt material som dessutom har förmågan att binda koldioxid, säger Olivia Thim, som varit träbyggnadsexpert på Växjö kommun de senaste åren och nu arbetar som affärsutvecklare på kommunägda Linneaus Science park. 

Olivia Thim, affärsutvecklare på Linneaus Science Park.

Sedan 2021 ska minst 50 procent av alla nya hus som byggs av kommunkoncernen vara byggda i trä.  

– Och då menar vi att de ska ha trästomme, det räcker alltså inte med en träfasad, förtydligar Olivia Thim. 

Vid sidan om hållbarhet finns det flera andra viktiga fördelar med träbyggande, konstaterar hon, och nämner som exempel att det är ett lätt material som är enkelt att bearbeta, laga och transportera. 

– Dessutom befinner vi oss mitt i Smålands skogar, där vi kan använda lokal råvara och därmed undvika onödiga transporter av material. Vi har också en stark träindustri i regionen, så det här blir även ett sätt att skapa arbetstillfällen i närområdet.  

Växjö station och kommunhus som är byggd till största delen av trä. Foto: Anders Bergön.

Ytterligare en fördel med trä som hon lyfter fram är att det är många som tycker att det är vackert och trivs att bo i trähus. 

– Men nu är vi måna om att titta på helheten, och se till att vi kan minska klimatpåverkan på bästa möjliga sätt. Från 2020 kräver vi även någon form av klimatdeklaration, och vi har även börjat testa med att lägga in krav på återbruk och cirkulärt tänkande i våra upphandlingar, berättar Olivia Thim. 

Hon tänker sig att det kan behövas samarbete för att nå ända fram med detta, och just samarbeten har de goda erfarenheter av i kommunen. 

– Politiker, näringsliv och akademin har en enad profil kring de här frågorna. I nybyggnationer tar entreprenörer gärna in akademin, och accepterar alltså att blotta lite av sina processer eftersom de vet att transparens är en förutsättning för ett nära samarbete. 

I en alldeles nybyggd fastighet med bostadsrättslägenheter har man byggt in hundratals sensorer för att på det sättet kunna övervaka vad som händer med byggnaden över tid, och dra lärdom av det. 

Bostäder i bostadsområdet Strandsnäckan som är byggda mestadels av trä. Foto: Anders Bergön.

– Framöver kommer också den nya Linneaus Science Park, som invigdes i januari, kunna bidra på olika sätt till en ökad hållbarhet i byggandet. Vår science park har bland annat fokusområdena ”cirkulära ekonomi” och ”skog/trä”, och vi vill gärna hjälpa till på fler ställen än i vår kommun när det gäller de här frågorna, säger hon.  

Något som hon tror skulle kunna bidra till utvecklingen mot ökad cirkularitet är nya modeller för husdesign, där det redan från början finns med tankar om en kommande demontering av material. 

– En annan sak som jag efterlyser är att materialleverantörer i byggbranschen börjar med något slags pantsystem, så att det går att få ersättning för material som lämnas in för återbruk, säger Olivia Thim.