Studenternas växthus av balkar

Ta fram en spännande produkt som kan säljas till privatpersoner, där lättbalkar är en viktig del av konstruktionen. Den uppgiften tog sig åtta civilingenjörsstudenter sig an i vintras. Det här blev resultatet.

När studenterna på civilingenjörsprogrammet, inriktning design och produktutveckling, vid Linköpings universitet skulle välja kandidatarbeten fanns det ett som fokuserade på lättbalkar. Utgångspunkten var att ta fram ett designkoncept som skulle öka medvetenheten om lättviktsbalkar och deras användningsområden. Och produkten skulle vara attraktiv för privatpersoner.

– Det var nog ingen av oss som kände till lättbalkar överhuvudtaget när vi började med projektet, berättar Ashkan Okhovvatian, en av de åtta studenter som ligger bakom kandidatarbetet ”Demonstratorer av lättbalksprodukter”.

De delade upp sig i grupper för att gå djupet med bland annat tekniska förutsättningar med lättbalkar, hur man bäst gör bygginstruktioner – produkten skulle vara lätt att bygga för en privatperson – och vilka fogningsmetoder som passar bäst.

De tre olika byggkoncepten studenterna tog fram. Lusthus, växthus och partytält.

Idéer växer fram

Parallellt pågick idéarbetet kring vilka koncept som skulle kunna vara värda att jobba vidare med. De ratade idéer om bland annat en klätterställning och en pergola innan de kom fram till tre olika koncept: lusthus, partytält respektive växthus.

Lusthuset är en byggsats med en stomme av lättbalkar, som är tydligt synliga när huset är klart. I partytältet är de traditionella metallstagen ersatta av lättbalkar, vilket ger en naturnära och betydligt varmare känsla än de vanliga tälten.

– Det unika, moderna intryck som man får av lättbalkarna kommer väcka intresse och skapa ett samtalsämne. Men det visade sig vara med krävande att ställa upp ett sådant tält jämfört med ett vanligt, så det kanske snarare skulle lämpa sig mer för till exempel eventföretag som vill signalera hållbarhet och miljömedvetenhet, säger Erik Lundberg, en annan av studenterna i projektgruppen.

Erik Lundberg är en av studenterna som var med i projektet.

Det koncept som till slut de valde att lyfta fram stort blev växthuset.

– Vi kom fram till att det blir mer konkurrenskraftigt på marknaden än de andra två, och det sticker verkligen ut från traditionella växthus genom sin utformning och våra val av material, säger Ashkan Okhovvatian.

Växthuset har alltså en stomme av lättbalkar, och det är dimensionerat för att användaren ska slippa ansöka om bygglov – det överskrider inte 3 meters nockhöjd eller 15 kvadratmeters byggnadsarea. Glaspartierna utgörs av termoplasten PMMA, som de valde på grund av dess mekaniska och optiska egenskaper, samt dess låga densitet och pris.

Tanken är att två privatpersoner med begränsad byggerfarenhet ska klara av att montera växthuset, därför har de varit noga med att göra konstruktionen så enkel som möjligt och ta fram tydliga instruktioner. Några av balkarna i stommen är väldigt långa, men trots det väger ingen av dem mer än 11 kilo.

En av de åtta civilingenjörsstudenterna är Ashkan Okhovvatian.

Lättbalken - ett "mirakelmaterial"

– Fukttåligheten kunde vara en utmaning i en sådan här oskyddad konstruktion, men där kom vi fram till att det går att lösa genom att användaren helt enkelt målar lättbalkarna med linolja, linoljefärg, alkydfärg eller täcklasyr. På det sättet går det också att använda valfri färg – eller ingen alls – för att skapa precis det växthus man vill ha, säger Ashkan Okhovvatian.

Hittills har växthuset och de andra konceptet enbart funnits på ”ritbordet”, men nu hoppas de kunna bygga upp ett växthus i full skala intill skolan under sommaren och hösten 

Efter att ha gjort sig väl bekanta med lättbalkar är studenterna närmast lyriska över dess egenskaper.

– När jag ska beskriva det för någon som inte har kommit i kontakt med brukar jag kalla det för ett ”mirakelmaterial”. Det har fantastiska mekaniska egenskaper och samtidigt låg densitet. Det är ett både hållbart och hållfast material – det känns som något från framtiden, säger Ashkan Okhovvatian.

Ylva Wellander var också med och tog fram de olika byggkoncepten.

Ylva Wellander, som även hon var med i projektgruppen, nickar till medhåll och lägger till:

– Det var verkligen överraskande att något som är så lätt kan ha så hög styrka. Något annat som var extra intressant var hur lätt det går att minska köldbryggorna i ett hus när man bygger med lättbalk, säger hon.

Projektet genomfördes som ett kandidatarbete vid Linköpings Universitet vt 2023, under handledning av Matilda Andersson och projektägaren Fredrik Eriksson.

I projektgruppen ingick: Alice Granström, Clara Gullberg, Emma Gustafsson, Clara Höglin, Erik Lundberg, Alva Malmin, Ashkan Okhovvatian och Ylva Wellander.